Lagbyggen i alla dess former är en relativt komplicerad historia idag. Oavsett vilken idrott vi talar om så finns det X antal olika metoder att ta fram ett lag. Antingen lyfter man upp egna talanger och hoppas på ett bra utfall (ofta relaterat till ekonomiska begränsningar eller identitetssökande lokalförankring). På lite högre nivå finns det klubbar som specialiserar sig på att finna yngre talanger lite här och var och investera i dessa och kanske sälja med en liten (eller större, för all del) vinst. Sedan har vi de större drakarna (t ex Real Madrid i fotboll) som förvärvar i stort sett uteslutande färdiga spelare vilket ska resultera i att du vet vad du får av det du investerar i.
Där emellan finns det givetvis tusentals strategier, men vi rationaliserar samtalet. Hur vet man då om man har rätt metod? Får du ut det du hoppas på?
CMore tog i våras fram statistik över vad klubbarna i SHL betalt i lönekostnader på spelartrupperna under säsongen 2015/2016. Mike Helber, som tidigare var sportchef i Linköping HC, berättar om att de, på den tiden han verkade i sportchefsrollen, talade i termer som peng/poäng och att man utvärderade säsongerna på det viset. Har vi använt pengarna rätt? Vad kostade en poäng?
Det är ju ett OK sätt att mäta något på. Eller är det? Du ser skillnader mellan säsongerna, men globala omständigheter exkluderas helt. Vad händer om SHL helt plötsligt skulle addera ytterligare 20 miljoner till vardera klubb i stöd? Eller om allt stöd skulle försvinna?
Vi utgår från att alla lag sänker sina lönebudgetar med 50%. Skicklighets-skillnaden mellan lagen är dock identiskt även om spelarna är sämre (vi förutsätter en revidering av trupperna).
Vi tar Örebro HK som exempel. 2015/2016 hade de en lönelista som resulterade i 42 miljoner ut. De tog under säsongen 77 poäng. Enligt Mikes modell så har de lagt ca 545′ per poäng då.
2016/2017 kommer deras lönebudget enligt vår modell sänkas till 21 miljoner. Dock tas exakt samma poäng under säsongen, 77 st. Det resulterar i en peng per poäng på 273′. En oerhörd framgång för hela föreningen om vi väljer det som ett KPI (nyckeltal) att mäta organisationens på. Dock är ju slutplaceringen densamma som säsongen innan.
Låt oss göra det ännu roligare med att dubbla lönerna till säsongen efter och ta oss tillbaka till samma nivå som gällde 2015/2016. ÖHK gör dessutom en sportslig fantastisk säsong och slutar på en första plats med 120 poäng! (Färjestad BK innehar det nuvarande rekordet på 118 poäng från säsongen 2001/2002). Men hur blir det med vår KPI peng/poäng?
Den landar på 350′. Sämre än säsongen innan alltså. Trots en förbättring med 55% poängmässigt och svenskt rekord så kommer säsongen 2016/2017 ses som en större framgång för sportchefens rapportering.
| Season | Payroll | Points | Money invested/Point |
|---|---|---|---|
| 15/16 | 42'000'000 | 77 | 545' |
| 16/17 | 21'000'000 | 77 | 273' |
| 17/18 | 42'000'000 | 120 | 350' |
Jag tror att ni förstår vart jag är påväg. Nu är ju lönestatistiken inte officiell och tidigare kan den varit dold mellan de olika föreningarna vilket gjort det svårt att “benchmarka” sig mot sina kollegor i serien. Men med dessa siffror som Mike Helber presenterade i CMore går det helt klart att, med lite djupare statistiskt kunnande, ta fram en modell som presenterar vilka som gjort det riktigt bra, vilka som levererat som förväntat och vilka som underpresterat.
Mikes tabell ovan visar att Skellefteå gjort det riktigt bra och att Karlskrona inte riktigt fick ut det de önskade ur truppen. Men övriga då? Vilka har presterat bra respektive dåligt?
Grafen nedan visar snittpoäng per match i Y-axeln och den standardiserade* lönebudgeten i X-axeln. Ju längre åt höger en punkt ligger i grafen, ju mer betalar klubben i löner. Desto högre en punkt ligger i grafen, desto fler poäng tar ett lag i snitt per mach.
Strecket visar den linjära regressionen. Ligger en klubb över strecket presterade de bättre än vad som kunde förväntas. Ligger en klubb på strecket levererar de som väntat, och ligger de under strecket innebär det en underprestation jämfört med vad som betalas för truppen.
Grafen visar därmed att Växjö Lakers fick vad de betalade för. En halv miljon var alltså priset för en poäng under säsongen 2015/2016.
Lagen som hamnade i kval, Modo och Karlskrona HK fick inte alls ut vad de betalade för. Hade KHK fått ut vad de betalade för, hade de fortfarande hamnat på kvalplats.
*standardiserade = (Lönebudgeten – Medianen av allas lönebudgetar) / (standard avvikelsen av samtliga lönebudgetar)